Konsumentskyddsrapport 2021

När Finansinspektionen (FI) under gårdagen presenterade Konsumentskyddsrapport stod återigen frågan om osund kreditgivning högt på agendan och på Finansinspektionens prioriteringslista för 2021. 

Osund kreditgivning

Under relativt kort tid har digitaliseringen och ökad tillgång på krediter förändrat konsumenternas köpbeteende drastiskt samtidigt som kunskapen om de olika finansieringslösningarna och ekonomikunskaperna generellt inte hängt med hos allmänheten. Man ingår olika avtal och förbindelser utan att ha förståelse för vad det egentligen kostar eller betyder för konsumenten.

Många konsumenter har små marginaler

FIs hushållsundersökning visar att 8 procent av hushållen som deltog i undersökningen har slut på pengarna vid månadens slut och för 17 procent händer det ibland. 12 procent av hushållen i undersökningen uppgav att de inte har buffert för att klara av en oförutsedd utgift på 20 000 kronor utan att behöva låna pengar eller sälja egendom.

Slutsatsen från FIs undersökning är att konsumenter har små marginaler och för dessa kan det bli allvarliga konsekvenser när köp- och låneprocessen går snabbt. 

Konsumtionslån allt vanligare

Lån utan säkerhet (blancolån) har i genomsnitt växt med sju procent per år sedan 2008. Dessa lån utgör mindre än 20 procent av konsumenternas samtliga lån men de står för en betydande andel av hushållens kostnadsmassa på grund av räntenivån.

I FIs kartläggning av blancolån framkom det att nio procent av konsumenter som tar blancolån får betalningspåminnelse under lånets första fem månader och för blancolån mellan 2 000 och 5 000 kronor fick mer än var tionde låntagare ett inkassokrav. Att det är så pass många som under relativt kort tid efter lånets beviljande får problem menar FI tyder på brister i kreditgivarnas kreditprövningar. 

Lägga om lån till långa löptider inte alltid omsorg om konsumenten

Mer än hälften av nyutbetalda blancolån över 100 000 kronor uppges gå till att lösa befintliga lån och krediter. Konsumenterna utsätts för omfattande marknadsföring att sammanslagning av lån och krediter leder till kraftigt lägre månadskostnad. Men många gånger åstadkoms denna lägre kostnad genom att man lägger lånet på långa löptider eller som annuitetslån där månadsbeloppet är densamma under hela löptiden men där räntan utgör stor del av månadsbetalningen i början av löptiden och amorteringarnas andel av betalningen ökar med tiden.

Om ett annuitetslån löses efter kort tid och ersätts med ett nytt annuitetslån, med en längre löptid, kommer konsumenten att betala mycket i ränta och amortera lite i början av de olika krediternas löptider. Totalkostnaden som konsumenten betalar, det vill säga de samlade räntorna och avgifterna för de olika lånen, blir då mycket hög.

Översyn av allmänna råd om konsumentkrediter

FI har noterat i sin tillsyn att kreditprövningen sker på många olika sätt beroende på kreditgivare och typ av lån. Det varierar vilken information som kreditgivarna tar in om konsumentens ekonomiska förutsättningar, hur det går till och hur informationen används. FI ser att det finns behov av vägledning hur konsumentkreditlagens krav bör tolkas och har därför påbörjar översyn av allmänna råd om konsumentkrediter. De beräknas vara klara till sommaren 2021.

Behov av regelutveckling och ett nationellt skuldregister

Finansinspektionen pekar på begränsningar i den befintliga Konsumentkreditlagen som syftar till att skydda den personliga integriteten och bidra till en effektiv kreditupplysning. Den begränsar exempelvis möjligheten för Kreditupplysningsföretagen att redovisa skulder som förekommer hos Inkassobolag. 

Idag saknas även möjligheten för en kreditgivare att kontrollera uppgifter om befintliga skulder som konsumenten själv uppger i låneansökan.  Det finns flera kreditupplysningsföretag. Flertalet saknar uppgifter om konsumenters befintliga lån och när det finns uppgifter om befintliga lån är det sådana som de kreditgivare som är kunder hos det aktuella kreditupplysningsföretaget har rapporterat in. Möjligheterna för kreditgivare att få extern information om konsumentens samtliga skulder är därför begränsad och det kan resultera i att konsumenter beviljas krediter som de inte har förutsättningar att betala tillbaka. 

FI föreslog därför i förra årets konsumentskyddsrapport att regeringen bör tillsätta en utredning för att överväga möjligheten att skapa ett system som gör att kreditgivare kan se en konsuments samtliga befintliga krediter. Det skulle förbättra förutsättningarna för kreditgivarna att göra kreditprövningar baserade på tillräckliga uppgifter. I förlängningen skulle det motverka överskuldsättning.

Mer information finns på fi.se