Bedrägerier och penningtvätt under en heldag

2019-09-27 Lotta Eriksson

En fantastisk brittsommaronsdag i september tog Credma och Företagsuniversitetet tillsammans med Fico emot alla som anmält sig till Financial Fraud Forum 2019 på Iva Konferenscenter i Stockholm.

Inför en fullsatt Wallenbergsal äntrade dagens moderator Ola Wenström scenen för att ledsaga deltagarna genom en konferens som hade fokus på bedrägerier och penningtvätt.

Den första programpunkten var en tillbakablick på det gångna året. Bolagsverkets generaldirektör Annika Stenberg och chefsåklagare Stefan Lundberg medverkade båda två på fjolårets Financial Fraud Forum och återkom nu för att rekapitulera problemen som lyftes i september 2018, vad som hänt sedan dess och vad som återstår att göra.

– För ett år sedan var problemet lagstiftning som på olika sätt satte gräns för Bolagsverket att agera, konstaterade Annika Stenberg.

- Det här landet fullständigt sköljs över av ekobrott! Antalet bedrägerier förra året var 259 000 och polisen går på knäna. Därför är brottsförebyggande åtgärder otroligt viktigt, underströk Stefan Lundberg.

– Samverkan är viktigt! Ja - men ge oss verktygen! Sekretesslagstiftningen är från tiden när Sverige var ett vänligt land. Vi kan inte ha det i dag! Fortsatte han.

Enligt Stefan Lundberg och Annika Stenberg finns det ett ökat fokus för brottsförebyggande åtgärder. Myndigheter som Kronofogdemyndigheten, Ekobrottsmyndigheten med flera har fått ökat budget och det finns även en plan på nationell plan för att arbeta brottsförebyggande.

– Förra året var företagskapning i fokus. I sommar har vi inte haft några och vi har inte haft några på länge. Vi har förhindrat att bolagskaparen anmäler sig själv och ändringar till Bolagsverket, sade Annika Stenberg.

– Vi har jobbat med falska identiteter, utbildat personal och granskar numera utbyten av årsredovisningar väldigt noga, summerade hon.

– Nu vill vi ha verktyg för att kunna vägra registrering av företag, där är bland annat sekretesslagstiftningen ett hinder!

Stefan Lundberg presenterade även 12 åtgärder som behöver göras.

"Företag som brottsverktyg” – samverkan med Bolagsverket
”Företag som brottsverktyg” – tillsättande av SOU
Folkbokföringsbrott – beslut SOU september 2019
Bolagskapning – kriminalisering
Identitetsmissbruk – förslag från ID-kortsutredningen
F-skatt – lättare återkalla vid oegentligheter
”Målvakts-§” i ABL – straffskärpning
Näringsförbudslagen – lättare ge målvakter näringsförbud än idag
Sekretesshinder mellan myndigheter – undanröjas
Likvidatorer – vandelsprövning (om ej tvångslikvidation)
Personuppgiftsbehandling - Bolagsverket bör få möjlighet behandla p-uppgifter i kontrollsyfte
Kommunallagen – lagstifta om brottsförebyggande ansvar för kommuner

Här finns Annika Stenbergs presentation

Här finns Stefan Lundbergs presentation

Löneadministration ger möjligheter för kriminella

Nästa föreläsare var Pia Bergman från Skatteverket och expert på bekämpandet av ekonomisk brottslighet.
– Tio miljoner löneuppgifter ramlar in varje månad och några få av dem är falska, inledde hon

Enligt Pia Bergman öppnar löneadministration möjligheter för kriminella krafter och bedrägerierna är numera mer ogenomskådliga än tidigare.

– Det kommer ständigt nya upplägg, som att de kanske redovisas som hobby- eller kapitalinkomster. Allt för att få hög kreditvärdighet eller en falsk fasad, sade hon.

Hon beskrev hur de kriminella använder falska och oklara identiteter, exempelvis genom:
•   Namnet stavas olika i olika sammanhang på nätet
•   Arbetsför ålder 20-45 år
•   c/o-adress
•   Personen är ogift och har inga barn
•   Saknar föräldrar och syskon
•   Relativt nyinflyttad (<4år)
•   Saknar sociala medier (men kan förekomma i vk.com)
•   Google-träffar endast i hitta.se och liknande
•   Google-träffar endast i samband med enskilda firmor med personens för- och efternamn
•   Personen har kort efter invandringen placerats i styrelse i bolag
•   Personen har många, ofta korta bolagsengagemang

– Vi skulle kunna stoppa det här om myndigheter fick lämna relevanta uppgifter till varandra, påpekade hon.

– Det här är ju bedrägerier som påverkar fastighetsägare, handlare, banker och hela samhället.

Hon beskrev därefter Penningtvättnätverket, som hon var med och startade 2005 och som har gått från fem till 50-60 medlemmar.

Här finns Pia Bergmans presentation

Ryska kriminella runt omkring oss

Rysk organiserad kriminalitet finns i hela världen men kan se olika ut beroende på lagstiftning! Och Sverige är inte förskonat. Det underströk Dr Mark Galeotti med emfas, när han via länk från Storbritannien gjorde en kort odyssé över hur kriminaliteten har uppstått, spridit sig och faktiskt också utvecklar sig i dag.

– Efter att Sovjetunionen kollapsade på 1990-talet blev de kriminella krafterna snabbt aktiva och det blev ett stort tryck att flytta sina tillgångar ut ur landet alternativt gömma sina pengar.

– I dag är de kriminella inte bara tatuerade gangsters utan oftare medvetna, välutbildade och kostymklädda personer som är djupt involverade i kriminella handlingar, beskrev han.

– Sverige är intressant för dem, eftersom svenskar ses som artiga och vänliga, det går att utnyttja. Samtidigt är svenskarna mer medvetna nu, så då letar man efter andra länder som har förbindelse med exempelvis Sverige.

– Tecknen på att det förekommer rysk organiserad brottslighet är ovanliga banköverföringar eftersom de flyttar pengar för penningtvätt eller genom bedrägerier. Kriminaliteten sker inte fysiskt utan genom nätet – de vill absolut inte begå brott på en armslängds avstånd utan utnyttja de system som finns.

– Vi ska komma ihåg att ryssar har tränats för att möta en korrupt byråkrati och därför är experter på att hitta luckor i systemen, fortsatte Mark Galeotti.

– Ryssland är en skyddad zon för organiserad brottslighet. De kriminella är är bättre på att kringgå lagar än vi är på att stifta lagar. De har dessutom en lång tradition av hacking, inte bara brottslig sådan. Det är så mycket pengar involverade så att inte ens de smartaste studenterna eller framgångsrikaste tjänstemännen kan stå emot.

När Ola Wenström frågade om vilka trender Mark Galeotti ser så var han försiktigt optimistisk;

– Vi utanför Ryssland kan göra det svårare för dem genom att skydda oss bättre men det försvåras av att Ryssland är ett sådan skyddad zon. Det finns dock några tecken på hopp för framtiden. Duman har antagit en lag som kriminaliserar gudfaderskap och att starta kriminella organisationer. Lagen anses vara viktig och välbehövlig. Det kommer inte innebära några snabba förändringar men vi börjar ändå se förbättringar.

– Det kommer också ut en ny generation poliser och åklagare som förvisso inte är perfekta men som är mindre korrupta än den äldre generationen och det är positivt. Samtidigt ser vi en kontinuerlig globalisering med ökade pengaflöden. Vi ser nya tillväxtmarknader, som Kina, Indien och Brasilien, där Ryssland börjar marknadsföra ”sin kompetens” och utbildar, driver eller äger verksamheter där.

Spänstigt panelsamtal

Financial Fraud Forum fortsatte med ett panelsamtal som skulle lyfta lösningar på problematiken. Det blev en spänstig och åsiktsstark paneldiskussion om hur bedrägerier kan uppfattas som kreditförluster, att säkerhetskontroller måste göras på flera sätt, problemet med och arbetet mot penningtvätt och framförallt att vi måste sluta se bedrägerier som kreditförluster och vara öppna med problematiken.

I samtalet deltog Erik Wickman, vd för elektronikkedjan Inet, som utsatts för försök till miljonbedrägerier och som genom research och noggrann kundkontroll fått bukt med problemen.

– Det är resurskrävande och kan påverka kundupplevelsen men i dag är vi helt förskonade från bedrägerier även om vi ser att det görs försök varje vecka, sade han.

Gareth Williams, bedrägeripreventionsexpert från Fico beskrev företagets system för kreditbedömning och underströk att man som företag måste ha fler lager av kontroller för att säkerställa att man inte utsätts för bedrägerier, utan att ha så komplicerade system att det försvårar för kunden.

Nicklas Lundh, chef för Finanspolisen, beskrev arbetet mot penningtvätt.
– Det kommer in 19 000 rapporter om brott om året till Finanspolisen, sade han bland annat.
– Det finns förbättringspotential. När vi granskas får vi godkänt men det finns synpunkter på hur vi återkopplar efter anmälan, konstaterade han också.
– Vi behöver bli fler och vi behöver mer kompetens!

Anders Björkenheim, en av initiativtagarna till Financial Fraud Forum, berättade att han tycker att läget är sämre nu än för ett år sedan.

– Det finns fler aktörer och det är inga svårigheter att skaffa falska identiteter. Det har dessutom genomförts en oefterfrågad ändring där man sänker aktiekapitalet.

– Hur kan vi ha misslyckats med att meddela politiker hur våra bolag blöder? Branschorganisationerna måste göra mer! Vi måste bryta tystnaden, underströk han och gav även exempel på möjliggörare.

– Det finns massvis med annonser på internet där man erbjuder kreditvärdiga bolag med förfalskade bokslut, söker målvakter eller liknande. Antingen är det fel på lagen eller vårt system!

Bedragerskan som lurade banken på 7 miljoner dollar

En fascinerande, obehaglig och spännande historia skildrades när Joyti De-Laurey, bedrägeriernas Picasso, efter lunch konstaterade att inga system i världen är hundraprocentigt säkra.

– Tänk som tjuven, var hennes konkreta råd.

– Det är de ärliga människorna som skapar systemen, de tänker inte som tjuven och ju mer teknologi desto större luckor får vi.

I dag har hon sonat sitt brott och föreläser mycket om bedrägerierna hon begick som chefssekreterare på Goldman Sachs kring millennieskiftet. Hon arbetar också mycket med välgörenhets- och frivilligorganisationer för att hjälpa barn till föräldrar i fängelse och unga kriminella.

Ingen kunde ana eller tro att hon - sedan hon första gången uppmanades att skriva sin chefs namnteckning på en check - systematiskt begick bedrägerier på motsvarande sju miljoner dollar, tills hon greps två dagar innan hon skulle ”dra sig tillbaka” och flytta till Cypern.

– Jag kunde inte i min vildaste fantasi förstå att rutinerna var så dåliga som de var, så jag bara fortsatte, berättade hon.

– Banken sa att de hade de bästa systemen i världen och jag kan garantera att inga system är tillräckligt täta och säkra att ta sig igenom, för folk som verkligen är motiverade.

– Jag kände mig naturligtvis skyldig men ju mer jag gjorde desto enklare blev det. Man känner att man kan och att ingenting kan stoppa dig.

– Det var otroligt enkelt att manipulera systemen och jag blev bara upptäckt eftersom jag blev slarvig på slutet. Jag gjorde en transaktion som min chefs fru fick en avisering om. Hon trodde att jag var otrogen med hennes man och allting uppdagades.

Joyti dömdes inte för stöld, bara bedrägerier, bland annat eftersom hennes arbetsgivare inte ville medge att brotten begåtts. De var rädda för negativ varumärkespåverkan. Om de hade erkänt förlusterna så kunde hennes straff ha blivit hela 21 år. Nu fick hon sju år och blev villkorligt frigiven efter tre och ett halvt.

Hon tror att många kvinnor flyger under radarn men menar att de är minst lika manipulativa och beräknande som män.

– Jag är fortfarande känd som kvinnan som stal miljontals pund och åkte fast – men hur många åker inte fast? frågade hon retoriskt.

– Sensationen, adrenalinrushen var otrolig men det är absolut inte hälsosamt att begå brott och jag är inte stolt över det, summerade hon

– Det finns ingenting i världen som är värt att förlora sin frihet för. Jag har suttit av mina år och accepterat mitt straff. Det jag gjorde var fel och går inte att reparera.

- Ni tror att ni har robusta system tills ni får in någon som mig – och jag lovar att det finns luckor, avslutade hon.

Penningtvätt och bedrägerier - två sidor av samma mynt

Penningtvätt och bedrägerier är två sidor av samma mynt. Det var rubriken på Viveka Strangerts föreläsning. Hon är numera jurist och konsult med inriktning mot finansiella regelverk och compliance och underströk bland annat vikten av att banker har kundkännedom, övervakar transaktioner och utbildar personalen.

Hon poängterade även att medarbetarna ska vara lämplighetsprövade och att man ska ha rutiner för skydd av de anställda mot interna och externa hot.

– Era rutiner måste dessutom valideras varje år och det behövs årlig avrapportering.

– Bidragsbedrägerier och felaktiga utbetalningar skulle kunna stoppas om myndigheterna fick större möjlighet att dela information sinsemellan. Sekretessreglerna måste ses över. Detta gäller även penningtvätt, betonade hon och beskrev därefter penningtvättsprocessen.

Här finns Viveka Strangerts presentation

Det goda exemplet

På fjolårets Financial Fraud Forum framhölls Nordea som ett gott exempel, där man vidtagit vissa åtgärder för att begränsa bedrägerier. Därför var Helena Wall, som leder bankens Fraud Intelligence Team, med i år. Hon berättade bland annat att Nordea har ett dedikerat Fraud Awareness-team och arbetar internt med regelbunden e-learning för medarbetarna, månatliga webinarer och veckonyhetsbrev.

Just nu ser hon en stor ökning av social engineering!

– Nästan alla ’lyckade’ cyberbrott inkluderar riktad social manipulation, påpekade hon och beskrev bland annat de synliga och osynliga skydd som numera finns.

– Säkerhet handlar inte bara om kod och arkitektur utan bedrägeririsken gömmer sig ofta i processer och flöden, därför måste man bygga bort de svaga länkarna redan från början, påpekade hon.

Böckerna som lånas mest på fängelserna

Boken "Snabba cash" är den i särklass mest lånade boken på svenska och brittiska anstalter. Financial Fraud Forums sista talare var därför författaren och advokaten Jens Lapidus som gav en målande beskrivning av sitt författarskap och hur han kan skildra de kriminella så verklighetstroget.

Han berättade bland annat hur han har byggt förtroende hos dem han skulle företräda, rättsliga processer, skillnaden mellan det juridiska språket och det språk han använder i sina böcker.

Efter Jens Lapidus föreläsning bjöds after conference och vi kunde summera en spännande och värdig konferens om en av samhällets svårare nötar att knäcka, bedrägerier och penningtvätt.

Eller som Ola Wenström sammanfattade dagen på sociala medier:
”En dag om bedrägerier och penningtvätt, bland doktorer och direktörer, polischefer och miljonsvindlare, åklagare och advokater. Moderatoruppdrag modell utmanande, intressant och skrämmande. Som alltid superarrangerat!"

Stort tack till Ola, till alla fantastiska föreläsare och förstås till alla er som kom och lyssnade! Vi ses på Financial Fraud Forum 2020 och ser vad som hänt till dess!