Den ekonomiska brottsligheten i Sverige - avstampet för Financial Fraud Forum

Financial Fraud Forum är i gång och inleds av Tilde de Paula Eby, som är moderator för tredje året i rad.

Financial Fraud Forums första föreläsare är Anna Lundström, som ger en nulägesbild av den ekonomiska brottsligheten i landet. Hon är brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten och tar sin utgångspunkt i en myndighetsgemensam rapport om organiserad brottslighet för att inledningsvis ge en bild av omfattningen av ekobrott, det handlar bland annat om:

• svarta inkomster drygt 91 miljarder kronor (minst)
• bedrägerier cirka 3,4 miljarder kr i brottsvinster år 2021
• felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet cirka 13-16 miljarder kronor år 2021

I den myndighetsgemensamma lägesbilden framgår att de hot som bedöms ha störst påverkan - både på den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet och på samhället i stort - är:

• den ekonomiska brottsligheten som ett allt viktigare inslag i organiserad brottslighet
• den geografiska utbredningen (brottsligheten sprider sig ut från storstäder, det är yngre gärningspersoner och en brist på kontrollfunktioner)
• den globala brottsarenan
• otillåten påverkan

Ekobrottsligheten har blivit ett allt viktigare inslag i organiserad brottslighet genom:

• en kombination av illegal och legal verksamhet
• teknisk utveckling och digitalisering
• att illegalt förvärvade pengar investeras och omsätts i legal ekonomi
• att välfärdssystemet utnyttjas
• att bolag används som brottsverktyg

Precis som på tidigare Financial Fraud Forum framkommer det att de kriminella numera har bättre kunskap om företagande och därmed använder företag för att möjliggöra sin brottslighet. Det kan handla om att skapa legala fasader, att distansera sig från brotten, att tvätta vinster vita och skapa falska individuppgifter. Enligt Europol använder sig nästan 70 procent av de kriminella i Europa av grundläggande penningtvätt och 60 procent av någon form av korruption.

Anna Lundström ger avslutningsvis en bild av målvakterna, som många gånger är marginaliserade personer från exempelvis baltiska staterna och Polen, och utnyttjande av utländsk arbetskraft.

Länk till Anna Lundströms presentation

Internationell utblick: Så bekämpas bedrägerierna i Storbritannien

Nästa föreläsare är Oliver Little från National Economic Crime Centre, NECC, inom Polisen i Storbritannien. Han har ägnat merparten av sin poliskarriär åt att bekämpa bedrägerier och är en av initiativtagarna till Storbritanniens framgångsrika modell för bedrägeribekämpning. NECC bildades 2019 efter att man under många år, egentligen redan från 2002, identifierat bedrägerier som ett stort problem (från falska checkar till modern kriminalitet). Han har bevittnat utvecklingen mot cyberbrott, penningtvätt och annan kriminalitet.

Han konstaterar att hans föreläsning inte är så upplyftande. Det anmäls fler än 310 000 bedrägeribrott varje år motsvarande ungefär 2,5 miljarder pund. Det handlar om ungefär 4 500 000 uppskattade bedrägeribrott. 36 000 fall leder till polisutredningar och nu uppskattar man en mellan 25 och 60 procents ökning kommande två år. Mörkertalet är stort - 80 procent av bedrägeribrotten anmäls inte.

Polisens prioritering handlar om romantiska bedrägerier, investeringsbedrägerier, försändelse (kurir)bedrägerier och mejlbedrägerier där betalningar ska omfördelas.

En procent av polisen resurser är dedikerade till bedrägeribrott.

Oliver Little lyfter vikten av samarbete och samverkan och belyser fram tre gyllene regler för samarbete:

• Finansiering genom en central myndighet
• Operativt oberoende
• Regeringens förtroende och uppföljning

Han beskriver även Dedicated Card and Payment Crime Units nyckelområden; social engineering, card not present-bedrägerier och medarbetarbedrägerier. Här samarbetar Londonpolisen, den nationella Polisen och finanssektorn i Storbritannien. Samarbetet har lett till flera bra utredningar, vilket lett till att kriminella har fått relativt långa fängelsestraff.

Ett annat exempel på samarbeten, som Oliver Little nämner, är Insurance Fraud Enforcement Department som bildades 2012 och är en nationell satsning för att motverka försäkringsbedrägerier.

Han ger därefter en bild av de framgångar samarbetena lett till de senaste tre åren och poängterar att det i dag råder ett budskap om att du som ekonomisk brottsling kommer att åka fast.

Oliver Littles tips för framtiden:

• Identifiera och håll i sär dina brottsoffer och dina misstänkta
• Förutse vilka som riskerar att bli nästa brottsoffer
• Underskatta inte (bortse inte från) den tekniska utvecklingen

Magnus Lindgren, generalsekreterare för Stiftelsen Tryggare Sverige, bjuds upp på scenen för att reflektera över Storbritanniens arbetssätt. Han lyfter fram att en av framgångarna är att polisen specialiserat sig på att samarbeta med näringslivet på ett helt annat sätt i England än i Sverige

– I dag är det i princip riskfritt att begå bedrägeribrott i Sverige, konstaterar han. Det stora problemet är få utredningar, få åtal och få domar i Sverige. Han påpekar att de tre gyllene reglerna går att använda i Sverige också.

Det finns behov av en lokalt placerad polis, enligt Magnus Lindgren, som också menar att en kommunal polis kommer att bli verklighet i Sverige. Politiska beslut gör skillnad, poängterar han. "Vi kan vända det här!" är hans budskap.

Länk till Oliver Littles presentation

Maffian: Italiens rikaste och blodigaste företag

Carina Gunnarsson är docent i statsvetenskap och arbetar på FOI och forskar på organiserad brottslighet med särskilt fokus på det civila samhällets kamp mot maffian på Sicilien. Nu är hon på Financial Fraud Forum för att dela med sig av extrema fall, vilka lärdomar vi kan dra från Italien och hur vi ska kunna göra det lättare att prata om våra egna problem.

Hon ger först en bild av fyra italienska huvudgrenar av maffian:

• Cosa Nostra - Sicilien
• 'Ndrangheta - Kalabrien
• Camorra - Neapel och Kampanien
• Sacra Corona Unita - Apulien

Det finns stora variationer mellan grupperna och olika familjer kontrollerar olika territorier. I exempelvis Palermo finns det en stabilitet över tid och maffiafamiljerna är starkt geografiskt förankrade. I Neapel är det fler aktörer, fler familjer, det råder mindre hierarki. Här kan grupper dela territorier.

Så - maffian är inte ett enhetligt fenomen. Definitionen kan variera och exempelvis vara:

• Organisation (struktur, roller)
• Varumärke (skyddsindustri)
• Nätverk (denna riktning går forskningen mot nu - nätverken kan vara flexibla, det är svårt att dra gränsen mellan illegal och legal sfär)
• Värderingar 

Den italienska maffian ägnar sig åt en bredd av verksamheter, bland annat åt narkotikahandel (det viktigaste), prostitution, offentliga kontrakt, byggbranschen, ekonomiska lån, "beskydd" till företag, sophantering, migrationsboenden, livsmedelsbranschen, transport, turism, sjukvård, onlinespel, vindkraft och "krishantering", som vid jordbävningar och covid-19.

De maktresurser som används är förstås våldspotentialen. Det räcker med att man får ryktet för att det ska fungera som maktmedel. Någon har sagt att "maffian kommer som en hjälp, som erbjuder en tjänst". För maffian är det viktigt att ha en territoriell kontroll (där man ofta är född) som också ger en ekonomisk och social kontroll. Den italienska maffian är också mån om att ha politiskt inflytande och att ha tillgång till "möjliggörare" inom myndigheter som polisen, kommunen etc.

Lokalsamhället påverkas genom att det uppstår en tystnadskultur, att det finns en heder och respekt, betonar vänskap och lojalitet etc. Man manipulerar även kulturella symboler och skapar en misstro till myndigheter.

Carina Gunnarsson beskriver även hur demokratiska institutioner påverkas, som att exempelvis kommunstyrelser upplöses. Det kan även leda till sämre skolor och större miljöpåverkan och få en lång rad andra konsekvenser.

Det omgivande samhället och relationen till organiserad brottslighet är viktigt. Hög tolerans kan vara ett passivt stöd och ska förstås undvikas.

Vad kan man göra då? Läxorna från Palermo är, enligt Carina Gunnarsson:

• Politisk vilja
• Lagar och rättsväsende
• Det omgivande samhället måste vara med
• Prata om problemen - bryt tystnadskulturer
• Uthållighet över tid
• Resultat krävs - inte bara prat

– Politik, rättsväsende och näringsliv måste gå hand i hand, understryker hon.

Carina har bland annat forskat på skolans roll för att bryta maffians kontroll och skrivit boken "Cultural Warfare and Trust". Den bygger på studier i sju skolor i Palermo.

Länk till Carinas presentation

Vad gör BankID för att motverka bedrägerierna?

Direkt efter lunch är det dags för Petter Dahl, regelverksansvarig på Finansiell ID-Teknik BID, det bolag som äger, utvecklar och förvaltar BankID, att informera om vad BankID gör för att motverka bedrägerierna. Petter har över 20 års erfarenhet - och därmed god kunskap om e-legitimationer och framför allt regelverk, teknik och säkerhet.

Han inleder med att konstatera att de kriminella utnyttjar alla tillgängliga tjänster och metoder som finns. De är multikriminella, skickliga och har social kompetens.

Petter vill dock fokusera på brottsoffren, personerna som ska skyddas. Han visade bland annat färsk och intressant statistik över whisingbedrägerier som drabbat privatpersoner. Telefon- och smsbedrägerier drabbar oftast äldre och framför allt äldre kvinnor.

– Ingen enskild aktör kan själv stoppa bedrägerierna, säger han och betonar vikten av samarbete och informationsutbyte mellan flera aktörer - för att till exempel uppnå förebyggande åtgärder, skapa hinder och avbryta brott, skadebegränsa, ta fram åtgärder mot penningtvätt och förstås för att utreda och lagföra brotten.

– Vi blir nöjda när bedragarna hatar BankID, avrundar han.

Efter Petter Dahls föredragning bjuds Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, Helena Wall, Nordea och Tobias Årfors, Swish, på scenen för att diskutera de finansiella aktörernas utmaningar. Det var ense om att bedrägerierna är ett samhällsproblem och att både användare och kriminella tycker om BankID och Swish.

– Trenden är att ju mer vi bygger in säkerhet i våra system, desto mer går de kriminella på användarna, konstaterar Helena Wall.

– I all produktutveckling vi gör har vi en mängd riskworkshops och hotanalyser och dessutom försöker vi ge så mycket information som möjligt till banken i transaktionsögonblicket, berättar Tobias Årfors.

Hans Lindberg beskriver Sverige som ett "stort smörgåsbord för bedragare".

– Det går dock att duka av det här bordet snabbt och effektivt, konstaterar han och belyser de tre delar till framgång; säkerhetslösningar, informationskampanj för att stärka kunderna och att öppna upp för informationsdelning och samarbete.

– Där har vi en föråldrad lagstiftning men det har regeringen fått upp ögonen för nu och tillsatt en arbetsgrupp med justitie- och finansdepartementet, så om två, tre år kanske den största inkomstkällan för de kriminella är borta, fortsätter han.

Vad kan försäkringsbranschen göra för att minska finansieringen av organiserad brottslighet?

Efter det spänstiga och intressanta panelsamtalet om utmaningar, trender, kundnöjdhet, användarvänlighet, målvaktsregister och annat, är det dags för Maria Thulin att beskriva hur försäkringsbranschen arbetar mot organiserad brottslighet. Hon är chef för AML/CTF-avdelningen på Folksam och ansvarig för bolagets arbete mot penningtvätt. Försäkringsbranschen utsätts årligen för bedrägerier i mångmiljardklassen och forskning visar att pengarna går rakt ner i fickorna på de kriminella.

Den största finansiären kommer inte försvinna om ett par, tre år, för det är vi, kontrar hon.

– Tillväxten av organiserad brottslighet går via pengar. Var är pengarna? Jo, hos försäkringsbolagen. Och vi har svinmycket pengar, konstaterar hon.

– Bedrägeribrottsligheten är mycket lönsam och göder den organiserade kriminaliteten. Den är en del i ett upplägg, återinvesteras i legal verksamhet och snedvrider konkurrensen. Dessutom finns det tydliga kopplingar mellan bedrägeribrottslighet och dödligt våld. De är systemhotande till sin karaktär, understryker hon.

Sedan skildrar hon vad försäkringsbedrägerier är; allt från att man kryddar en händelse till att man hittar på hela händelsen från början till slut. Samtidigt möjliggör hanteringen penningtvätt. Det är sällan ett försäkringsbolag ifrågasätter sina kunder, menar hon.

En grov uppskattning är att försäkringsbedrägerier utgör cirka sju miljarder kronor årligen.

– Ska man titta  på bedrägerier ska man titta på försäkringsbedrägerier. De är ensam större finansiär av organiserad brottslighet än något annat. Och de som får stå för kostnaderna är kunderna via försäkringspremierna, säger hon.

– Det är dessutom låg upptäcktsrisk och väldigt få som döms för brotten.

– Försäkringsbolag är en bankomat åt den organiserade brottsligheten och det finns stora möjligheter att minska skadekostnaderna, summerar hon.

Hur stoppar man bedrägerierna då? Några förslag från Maria Thulin:

• större fokus från polisen på försäkringsbedrägerier
• tydligare regler om näringspenningtvätt
• tydligare/ändrat förhållande mellan FAL (försäkringsavtalslagen) och penningtvätt

Mitt ibland oss - Evin Cetin

Hur blev dödsskjutningar bland unga män en del av vardagen i ett av världens rikaste länder? Att det finns en koppling mellan ekonomisk brottslighet, organiserad brottslighet och gängvåld råder det ingen tvekan om. I sitt jobb som advokat har Evin Cetin mött såväl offren som förövarna. Som jurist, debattör och författare (till boken "Mitt ibland oss") kastar hon nytt ljus på frågan ingen verkar kunna besvara: vad är det som händer och går det att stoppa?

"En bra dag i dag", tänkte Evin Cetin, när hon vaknade i morse och inte behövde läsa om att någon blivit skjuten i natt. Hon berättar om ett av sina första fall där en av hennes klienter vågade peka ut gärningsmannen som skjutit honom.

– Det är viktigt att familjen får skydd, säger hon, men polisen sade att familjen inte brukar bli måltavla.

– Försäkringsbedrägerier är det bara vuxna som begår. Narkotikabrott är barnens brott. Alla skjutningar och mord i dag handlar om narkotikakriget, framhåller Evin Cetin.

De flesta av oss känner någon som bidrar till narkotikahandeln, alla som någon gång köper narkotika.

10 mars 2010 publicerade Carin Götblad sin rapport om barn- och ungdomskriminaliteten och riskerna framöver. Men ingen gjorde något åt det. Barn är brottsoffer. Många av gängledarna i dag som t.ex. "Kurdiska räven" var unga då, hade vi kunnat rädda dem? är hennes fråga.

Och frågan är om hårdare straff kan hjälpa när inte ens de interna "dödsstraffen" i den kriminella världen hindrar dem från att begå brott. Ungdomsfängelser är nödvändiga, menar Evin, men de unga behöver vara avskilda från de vuxna brottslingarna. Inne i fängelserna bygger de sina brottsliga cv:n. Vi måste kunna hindra att telefoner och narkotika kommer in i våra fängelser.

Enligt Evin Cevin kan vi lära av oss av Lysekils och Sundsvalls swishlistor.

– Vi måste få människor att förstå att de utsätter både sig själv, andra och företaget för en risk, sårbarheten som kan användas för utpressning med mera.

"Ni gör det för att njuta, vi gör det för att överleva, vem är värst?" sade en ung narkotikakurir när Evin frågade varför de inte bara slutar att skjuta varandra. Ungdomar har också sagt:

"Kriminell blir man när man begår våldsbrott, men de som köper och använder narkotika begår brott."

"Hellre att din mamma gråter än min mamma gråter..."

– Nu har vi kommit dit där mammorna inte bara gråter utan riskerar att själva bli skjutna, framhåller Evin Cetin.

– Värt system är slöseri med skattebetalarnas pengar. Vad gör vi med de unga som kommer ut ur fängelset? Vi måste leda in dem på en annan bana när de kommer ut, ge dem arbete och chansen att försörja sig på ett hederligt sätt, fortsätter hon och menar att alla är överens om att man vill komma tillrätta med grov brottslighet men få vill anställa någon som har ett antal poster i belastningsregistret. Vikten av att komma ut i arbete för att bryta den kriminella banan är stor!

Måste samhället sänka servicenivån för att komma tillrätta med bedrägerierna?

Efter en videohälsning från åklagare Daniel Larsson i Göteborg, välkomnade Tilde de Paula Eby Lena Nitz, expert på ekonomisk brottslighet och trygghet vid Svenskt Näringsliv, och Nils Råby, senior åklagare vid EBM, upp på scenen.

– Det är lätt att starta företag och det är bra - men är det för lätt? Ja kanske, säger Lena Nitz.

– Det ska vara enkelt och den som gör rätt för sig ska inte behöva ta sig över för stora trösklar men konsekvensen av digitaliseringen och sänkning av trösklarna är det idag väldigt lätt för de sm inte är seriösa väldigt lätta att begå brott i näringslivsverksamhet och aktiebolag, säger Nils Råby.

Bristen av kontroller i upphandlingar, när företag bildas etc lyfts som ett problem. Man måste vara mer träffsäker när man beslutar vem som ska få starta företag, enligt Lena Nitz.

– De verktyg som finns handlar om att justera balansen mellan tillit och kontroll, säger Nils Råby. Vi har ett fullt tillitsbaserat system och känslan verkar vara att det råder konsensus om detta. När det kommer ner till konkreta åtgärder är det svårare.

Therese Pelow fick därefter berätta kort om den nya myndigheten Utbetalningsmyndigheten som startar vid årsskiftet, där hon är tillträdande stabschef. Det ska bli en myndighet med 150 medarbetare och resultat av arbetet kommer i bästa fall att synas 2024.

– Vi är inte en aktör som pratar om problemen utan vi ska åtgärda dem, understryker Therese Pelow.

– Vi menar att för varje satsad krona på den nya myndigheten kommer skattebetalarna få tillbaka dem inom två år och inom ytterligare ett par år kommer man få flerfaldigt tillbaka. De felaktiga utbetalningarna ska halveras och det handlar om tio miljarder kronor och det är realistiskt, säger hon.

Ukraina, EU och de frysta ryska tillgångarna

Financial Fraud Forum 2023 avslutas med en föredragning av ambassadör Anders Ahnlid, generaldirektör för Kommerskollegium och av regeringen utsedd att leda en arbetsgrupp inom EU som ska hantera de frysta ryska tillgångarna.

– Vi ser hur ryska företrädare ljuger om uppsåt och tillvägagångssätt. Möhligen hade Ryssland inte räknat med den kraftiga motreaktion som snabbt uppstod efter det ryska första anfallet med omfattande sanktioner mot Ryssland. Som ett resultat av sanktionerna, som bland annat handlar om frysning av privata eller offentliga medel. Nu är frågan hur pengarna kan användas till Ukrainas återuppbyggnad., säger han.

Anders Ahnlid beskriver bakgrundsarbetet och det pågående arbetet, diskussioner och avväganden.

– Vi behövde ta ställning till vad som kan göras givet regler för ägande inom EU, folkrättens regler och statsimmunitet. När det var gjort kom vi fram till att det inte är möjligt att röra de ursprungliga tillgångarna på kontona och inte heller den avkastning som Ryssland skattemässigt hade rätt att få.

– Men sedan var det så att tillgångarna ligger på kontona och tickar hela tiden och de där extra, oväntade delarna kunde man använda till Ukrainas återuppbyggnad. Det kan kännas smått men man kom fram till att det skulle generera mellan 2 och 4 miljarder euro, alltså en betydande summa.

– G7-länderna ska nu hålla de immobiliserade ryska tillgångarna frysta till den dag Ryssland har betalt för det de förstört för Ukraina, fortsätter Anders Ahnlid.

– Ukraina behöver fortsatt allt stöd landet kan få och en dag hoppas jag det ska finnas en möjlighet att använda de här frysta tillgångarna för Ukrainas uppbyggnad, avrundar han.

Därmed är Financial Fraud Forum 2023 slut och det bjuds after conference!

Varmt tack till alla fantastiska, kunniga och inspirerande föreläsare och tack alla ni som kom och deltog på denna kompetenshöjande och relevanta konferens!