Den enskilda firman har lämnats i sticket!

Enskilda näringsidkare bidrar med 30 miljarder till statskassan varje år. Nu riskerar de personlig konkurs i och med de ekonomiska åtgärdspaketen, utan någon logisk förklaring. Men alternativ finns! Alternativ som kan hjälpa enskilda företagare till en snabb nystart efter att krisen lagt sig.

48,6 procent av alla företag som bedriver verksamhet i Sverige eller drygt 600 000 utgörs av enskilda firmor. Merparten av dessa företag omsätter mindre än 1 mkr och saknar anställda. Enligt skatteverkets statistik för år 2018 redovisade 321 638 (51,9 %) enskilda firmor ett överskott på 42,8 mdr. Totalt stod enskild firma för 8,7 mdr i momsinbetalningar till skatteverket år 2018 vilket motsvarar 2% av skatteverkets totala momsintäkter. Totalt bidrar denna grupp med ca 30 mdr till statskassan varje år.

De driver inkomstslaget enskild näringsverksamhet med personligt ansvar för ingångna avtal, skatter sociala avgifter och mervärdesskatt. Oavsett om det är en skattekrona eller upplånad krona från bank har den enskilde näringsidkaren ett personligen betalningsansvarig. Klaras inte åtagandena av under coronakrisen riskerar näringsidkaren betalningsanmärkningar och i värsta fall personlig konkurs.

Enskilda firmor påverkas starkt av coronakrisen

Flertalet av alla enskilda firmor påverkas starkt av den pågående coronakrisen genom att deras kunder väljer att skjuta fram på sina inköp eller avsluta deras uppdrag i förtid. För flertalet innebär det att de tappar merparten eller hela sin intäkt. 

Denna målgrupp har som regel intäkter kopplade till kunduppdrag, tjänsteförsäljning eller annan service. De drabbas tidigt i kedjan av kunders kostnadsneddragningar eller besparingar utan tillgång till vare sig varsel eller uppsägningstider. Sällan har denna målgrupp några stora likvida reserver för att hantera stora försäljningstapp utan här tvingas näringsidkaren att skruva på alla kranar för att rädda situationen och undvika personliga betalningssvårigheter. 

De tio största verksamhetsinriktningarna för enskild firma återfinns inom näringarna:

1. Jordbruk, skog och fiske 26,2%

2. Konsultverksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 14,3%

3. Fastighetsverksamhet 9,5%

4. Handel motorfordon 8,3 %

5. Kultur, nöje och fritid 6,7%

6. Byggverksamhet 6,5%

7. Annan serviceverksamhet som reparation av konsumentvaror 5,9%

8. Information och kommunikation 4,7%

9. Tillverkning 3,4%

10. Uthyrning, resetjänster, stödtjänster 2,9%

11. Övriga 11,6%

Källa SCB nov 2019

Intäktsbortfall slår mot inkomsten

Att verksamheten bedrivs som enskild innebär som regel att merparten av intäkterna går till att täcka vanliga rörelsekostnader för driften, hyra, leasing, abonnemang och räntor. Överskottet blir inkomst av näringsverksamhet och ska belastas med egenavgifter. Ett intäktsbortfall slår direkt mot månadens överskott och inkomstutrymme.

Egenföretagare blir utan pensionsavsättning

En tillfällig sänkning av egenavgifterna från 28,97% till 10,21% samt möjligheten till hyresreduktion på lokalkostnad är de enda förslag som just nu kan lindra denna företagsgrupps ekonomiska utsatthet. Problemet är dock att utan ett överskott finns inget utrymme för vare sig inkomst eller egenavgifter. Den kraftigt nyttjade möjligheten bland aktiebolag till korttidsarbete som även omfattar aktiebolagets ägare och närstående gäller inte enskild firma. Finns ingen logisk förklaring till denna diskriminering annat än att man inte lyckats reda ut hur det skulle gå till. Förslaget att höja periodiseringsfonden är en inkomstfälla som innebär att företagaren blir utan inkomst 2019 samt inte får någon avsättning till den allmänna pensionen 2020. Att 100% sätts av till periodiseringsfond är inte att rekommendera av flera skäl. Det innebär att en framtida upplösning kan orsaka marginalskattekostnad och svårigheter att reglera den uppskjutna skatten som är värsta fall motsvarar 56 procent av den gjorda avsättningen.

Tvingas till “intern lockdown”

I åtgärdspaketen erbjuds den enskilda näringsidkaren att söka A-kassa. Konsekvensen blir då att verksamheten ska betraktas som vilande. Det innebär ett förbud att verka i näringen oavsett ingångna leasingkontrakt, hyresavtal och andra abonnemang. Inga kundkontakter, inga offerter inga nya uppdrag får odlas för denna utsatta grupp enskilda näringsidkare. Det tvingar fram en ”intern lockdown”. Den bristande förståelse för formen enskild firma och dess innebörd innebär att den enskilda näringsidkaren nu lämnats i sticket. Företagaren har lämnats utanför de möjligheter som andra företagare som driver aktiebolag kan nyttja genom t.ex. korttidsarbetet.

Nytt beslut och nya åtgärder krävs

Det krävs ett nytt beslut från politiken. Varje enskild näringsidkare har idag en SGI genom försäkringskassan. Låt den ligga till grund för en inkomstersättning och likställ den enskilda näringsidkaren med ägare för aktiebolag och tillåt korttidsarbete. Ge annars den enskilde näringsidkaren möjlighet till A-kassa samtidigt möjligheten till korttidsarbete tillåts för att skapa förutsättningar för en snabb nystart. Ge den enskilda näringsidkaren ett femårigt moratorium på uppskjuten egenavgift och moms samt en årlig nedskrivning på halva beloppet under samma period.

Owe Marstorp

Konsult och utbildare på Credma – leverantör av utbildningar inom kredithantering.