Financial Fraud Forum - succé ännu en gång

Financial Fraud Forum arrangeras för tredje gången och inleds av moderator Kattis Ahlström. Hon hälsar 50-talet deltagare som är på plats i Wallenbergsalen välkomna men också alla deltagare som följer konferensen via livestreamad länk.

Årets första talare är Magnus Lindahl från PWC, som berättar mer om resultaten i PWCs undersökning Global Economic Crime and Fraud Survey 2020. Han jämför bland annat Sverige och Norden med övriga världen och ger en bild av skador och förövare. Oegentligheterna kan handla om att vara cyberbrottslighet, mutor och korruption och kundoegentligheter.

– De ekonomiska skadorna är en sak, de indirekta skadorna är en annan, där pratar man bland annat om minskad omsättning och lönsamhet, förklarar han.

Den huvudsakliga förövaren är globalt en medarbetare själv eller i samarbete med en extern person. I Europa är det externa förövare i större utsträckning. Problemet är också att det ofta är senior ledning eller mellanchefer (ofta kontrollfunktioner) som är förövare.

Se Magnus presentation här

Kreditupplysningsföretagens ansvar

En av initiativtagarna till Financial Fraud Forum, Anders Björkenheim, lyfter sedan problembilden för det panelsamtal som stundar:

- Hur kan ni som landets tre största kreditupplysningsföretag stoppa, eller åtminstone begränsa bedrägerierna?

Panelen består av Magnus Sjögren från Bisnode, Cecilia Van de Velde från Creditsafe och Åke Dahlqvist från UC. De beskrivs av Anders som "vakthundar mot oegentligheter".

De ger sin bild av dagens utmaningar, som samverkan, informationsutbyte och Bolagsverkets roll. De efterlyser bland annat ett gemensamt register, bland annat eftersom man måste vara medveten om att även bedragarna använder kreditupplysningsbolagens tjänster.

– Generellt går utvecklingen åt fel håll just nu, konstaterar Magnus Sjögren.

Datainspektionens roll diskuterades kort.

– Vi måste bygga vidare på de tjänster och produkter vi har, konstaterar Åke Dahlqvist på huvudfrågan.

– Vi har fått samhällets förtroende att hantera viktig information och det måste vi göra på ett modernt sätt.

– Det viktigaste är att reagera snabbt varje gång, svarar Cecilia Van de Velde.

– Vi kan dela med oss ännu mer av våra erfarenheter, säger Magnus Sjögren.

Darknet och vad händer på Tor?

Efter en kort paus med juice och kaffe intar Janne Olsson från polisens Swedish Cybercrime Center scenen och i år beskriver han darkweb. Den mest använda webbläsaren är anonymiseringstjänsten Tor - som dock inte är att likställa med hela darkweb.

– De som använder Tor är kriminella som köper droger eller barnporr och annat, foliehattar som inte vill synas av andra skäl, de kanske inte litar på staten men den största gruppen är de som befinner sig i länder där de inte kan kommunicera med omgivningen på ett säkert sätt, som Nordkorea, beskriver han.

Janne Olsson visar sedan hur man får fram information och hur man håller sig anonym på nätverket Tor, hur produkter och tjänster recenseras, hur man får tips på hur man gör bomber och hur man begår penningtvätt.

– Det kostar väldigt litet att komma åt väldigt mycket på Tor, poängterar han och tar kontokortsuppgifter som ett exempel. Allt är till salu och man har "crime as a service".

Han menar att darknet borde rensas bättre men att man inte rakt av kan säga att plattformar som Tor ska släckas ned, eftersom det är en kommunikationsväg för invånare i vissa länder.

Janne finns på jan-o.olsson@polisen.se om man har frågor!

Heta stolen med Datainspektionens GD

Datainspektionen nämndes av kreditupplysningsbolagen tidigare. Nu sitter Lena Lindgren Schelin, generaldirektör vid Datainspektionen, i "heta stolen". Hon beskriver inledningsvis DI:s uppdrag att bland annat se till att dataskyddslagarna efterföljs. Datainspektionen har ett stort oberoende.

– Det finns regler i både kreditupplysningslagen och dataskyddslagen och det måste man förhålla sig till, poängterar hon.

- Det finns önskemål om att behandla uppgifter om lagöverträdelser jag har stor respekt för att det behovet finns men samtidigt ska de olika intressena upprätthållas. Vi ser över våra föreskrifter och ser över om det finns möjligheter för andra att behandla lagöverträdelser.

- Vi måste värna den personliga integriteten men samtidigt är det bra att föra samtal kring hur samhället ser ut och närma sig lagstiftaren.

GDPR ska inte gynna kriminella och göra det svårare för alla andra, understryker hon. Där det finns personuppgifter finns det pengar att hämta och vi måste parera detta. Vårt tolkningsutrymme är dock inte så stort som vi skulle önska.

Hon vill få DI att vara en myndighet som ligger i tiden och nå effekter på samhällsnivå.

Klarna - så arbetar andra marknader

Efter en fantastisk Wallenbergare till lunch är det dags för Kathryn Goma och Jane Swanson från Klarna att beskriva hur bolaget internationellt och nationellt arbetar med bekämpning av bedrägerier.

De har flera verktyg och modeller för att identifiera relationer och beteenden som kan vara bedrägliga. I Storbritannien ökar bedrägerierna markant, från 2018 till 2019 ökade antalet fall med 18 procent.

Kathryn beskriver även Cifas som finns i Storbritannien, en nonprofitorganisation som arbetar med bedrägeriprevention. Ett antal myndigheter, departement och branscher samarbetar inom ramen för Cifas. Denna samverkan är väldigt kraftfull, säger hon. De delar sju datakällor, som namn, kontaktuppgifter, arbetsgivare och information olika vanliga transaktioner. De utbyter information om en lång rad typer av bedrägerier.

Joan Swanson berättar om de principer som används i informationsutbytet, som transparens, etiska beslut, rutinerna för när polisanmälan ska göras och att all information ska vara korrekt etc. De följer höga integritetsregler och det finns tydliga regler för hur länge informationen får sparas.

Klarna söker och identifierar "högriskaktiviteter" i Cifas databas i realtid och kan rapportera tillbaka till Cifas när de upptäcker bedrägligt beteende.

– Vi kan inte tänka innanför boxen när det gäller bedrägerier -vi måste samarbeta, avslutar de.

Välfärdsbedrägerier - assistansbedrägerier

Nästa föreläsare är Stig Svensson som ska ge en bild av assistansbedrägerier. Han berättar utifrån sin tidigare regeringsutredning bland annat om brottsmålsdomar, anhörigassistenter och simulanter samt brottslighetens omfattning.

Den brottslighet som lagförs uppskattas till 18 miljoner kronor om året - det är en siffra som inte är med sanningen överensstämmande menar han.

– Brottsligheten är högre än två procent eftersom en brukare i genomsnitt förfogar över närmare 2 miljoner, Försäkringskassan saknar kontrollbefogenheter och får inte göra observationer som andra kan göra, konstaterar han.

Hans bedömning är dock att brottslighetens omfattning är lägre än sju procent.

Stig Svensson ger bland annat tips på vad han tycker att regeringen ska göra och säger att kontrollbefogenheterna måste ökas för Försäkringskassan och att Försäkringskassan och IVO borde få föra register över anordnarna för kontroll. Han tycker även att Försäkringskassan och IVO ska samarbeta närmare. Han visar på ett tydligt sätt vilka riksdagsbeslut som krävs för att täppa till den här typen av kriminalitet.

Här finns Stig Svenssons presentation

Så utnyttjas kriser som pandemin

Coronapandemin sätter sina spår och enligt nästa talare, Stefan Lundberg från EBM, kan vi förvänta oss en lavin av polisanmälningar i spåren av årets kris. Han menar att regeringens tiotal stödpaket till företagen utnyttjas - medvetet eller ofrivilligt - i kriminella syften.

– Här påverkar konjunkturen också, fler bolag kommer att säljas av desperata ägare och vi kommer se många bolagsplundringar och kreditbedrägerier då.

Hittills har EBM bara fått in 25 anmälningar om omställningsbidragsbrott medan Skatteverket har indikationer på att det är betydligt många fler.

Samhällskriser och oroliga tider triggar ofta extremistkretsar och främmande makt. Det kan handla om cyberintrång, desinformation, påverkansoperationer, strategiska uppköp, spionage eller att kartlägga Sveriges skyddsvärden. Säkerhetspolisen såg tidigt risken för att situationen skulle skapa ”nya sårbarheter” och förstärka de sårbarheter som redan fanns. Det berättar Linda Escar från Säpo.

Intrång kan ha olika syften, det kan exempelvis vara påverkansoperationer; ett samhälle i kris är mer mottagligt för desinformation. Främmande makt är resursstarka och kan verka under lång tid.

– Det vi ser är nytt nu i samband med pandemin är förflyttningar som gått väldigt fort. Det är viktigt att ha kunskap från ledning till medarbetare, att man bygger upp en bra säkerhetskultur och har med säkerhetsskydd i tankarna, kommenterar hon.

Målvakter som modus

Och nu är bedrägeripreventionsexperten Anders Björkenheim tillbaka på scenen och tar avstamp i "konkursdimman".

Han går igenom konkursförvaltares uppdrag och aktiebolag med utländska adresser.

– Det finns 1100 svenska aktiebolag med utländska adresser. Det här har Bolagsverket nu uppmärksammat, berättar han.

Den 17 augusti kom därför ett rättsligt ställningstagande från Bolagsverket att privata och publika aktiebolag ska ha en postadress i Sverige.

Anders riktar sedan in föreläsningen på problemet med målvakter. Behovet av målvakter öker i tider av kris och oro. En trend han ser just nu är att användandet av målvakter kryper upp i företagshierarkin.

– Det är otroligt oroande, understryker han - och beskriver hur målvakter används i den kriminella verksamheten och lagerbolagsverksamhet.

Hans sammanfattning lyder:

• Kivra/digitalpost kommer starkt som bedrägerimedel
• Det saknas lagstöd att förhindra handel med lagerbolag utan aktiekapital.
• Bolag utan aktiekapital, målvakter och bedrägerier i slutfasen blir vanligare och kryper upp i företagshierarkin
• Bolagen används till flerbrott simultant, bedrägeri, penningtvätt och fakturautställare, betalningsmottagare

Sveriges största ekobrott

Financial Fraud Forums näst sista föreläsare är Jens B Nordström, som precis kommit ut med boken "Det stora pensionsrånet : Miljardsvindeln i Falcon Funds", ett fall som han granskat under en längre tid. Det har kallats Sveriges största ekobrott och 1,1 miljarder kronor försvann från 21 500 pensionssparare.

Han inleder med att beskriva huvudmannen, Emil Amir Ingmanson, och hans resa från småskojare till att mer slipat angripa den svenska premiepensionsmarknaden. Med oseriösa och olagliga försäljningsmetoder byggde han upp premiepensionsfonderna Falcon Funds i skatteparadiset Malta.

Här finns Jens B Nordströms presentation

De små besluten som blev ett fatalt brott

Financial Fraud Forum går mot sitt slut men innan dess ska vi ta del av Richard Bistrongs historia. En framgångsrik affärsman som steg för steg och för att lyckas ännu bättre tog kraftiga och kriminella snedsteg. Han är med på länk från Connecticut. Han menar att ingen på företaget egentligen frågade hur det gick och att kontrollfunktionerna saknades.

– Om någon hade frågat hur jag mådde, hur jag nådde sådan framgång och om jag hade några utmaningar, kanske historien hade utvecklats annorlunda, konstaterar han.

Han förstod de legala riskerna med att begå mut- och korruptionsbrott men riskprofilen ändrades och sträcktes ut med tiden. Det var en lång process och oegentligheterna pågick i hela tio åren. När han till slut avslöjades kände han direkt att han ville ändra sin livsstil och samarbetade med en rad myndigheter i USA och Storbritannien, innan han avtjänade sitt fängelsestraff.

Richard Bistrong ger även tips på hur man kan vara proaktiv snarare än reaktiv för att förhindra intern brottslighet och framhöll vikten av ett bra, uthålligt och grundligt compliancearbete. I dag hjälper han andra med sin passion för goda företagsvärderingar och riskminimering.

Se hela konferensen på länk

Financial Fraud Forum är slut, föreläsare och deltagare tackas för sitt engagemang och för de som är på plats vankas det nu after conference innan alla skingras i den fina brittsommarkvällen.

Tack för i dag, både ni som deltagit fysiskt och ni som följt oss online!

Vi ses 2021 - frågan om bedrägeribrott av alla de slag lär vara lika aktuell då!