Fusk mot pandemi-stödpaketen

Eftermiddagen fortsätter med en föreläsning av Stefan Strömberg, domare och ämbetsman, senast lagman i Stockholms tingsrätt. Han har bland annat varit rikspolischef samt vikarierande generaldirektör för Kriminalvården. Han fick tidigt regeringens uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att minska risken för brott och fusk kopplat till de ekonomiska stödpaketen.

Nu berättar han om de stödpaket som funnits och om de åtgärder som har vidtagits, som exempelvis förändrade utbetalningsrutiner hos Tillväxtverket.

- Sådana här kriser kräver bra myndigheter med fungerande metoder som fungerar rättsligt och organisatoriskt, konstaterar han.

Granskningen har varit på en ganska hög nivå, på hur myndigheterna har närmat sig sina nya uppgifter. I sin rapport har han även lyft in alla de förslag som finns på förändringar för att motverka välfärdsbrott.

- Jag vet inte hur stor brottsligheten har varit när det gäller de här stödpaketen, det är inte särskilt många åtal som väckts. Det beror på att det är staten och myndigheter är brottsoffren.

- Det är jättesvårt att utreda de här brotten men viktigt att betala ut stöden, understryker han.

Stefan Strömberg säger att exempelvis Tillväxtverket och Länsstyrelsen har och hade helt olika hantering och tillvägagångssätt för korttidspermitteringar respektive hyresrabatter, som de hanterade.

Förväntningarna på stöden var höga och regeringen angelägen om att pengarna skulle ut till alla som behövde dem. Vissa stöd betalades ut i förväg och andra i efterhand.

- En viktig utgångspunkt är att risken för kriminalitet måste finnas med från början, säger han.

- Man måste fundera på reglernas utformning och sättet på vilket man utför stöden, hur man kan förebygga brottslighet och åtgärda det snabbt.

Informationsutbytet mellan myndigheter är förstås viktigt.

- Om man begär pengar från det allmänna så innebär det också att man får vara beredd på att den information som staten har faktiskt tas tillvara.

- Det här handlar om statens pengar som ska betalas ut för en god sak och kräver en helhetssyn, påpekar Stefan Strömberg vidare.

Han framhåller också att det måste finnas möjlighet att ha återkrav om någon har fått pengar på falska grunder. Här finns en brist som måste rättas till, menar han.

Avslutningsvis:

- Vi kan inte bygga upp modeller för olika former av kriser utan måste ha robusta system hos våra myndigheter och det måste ske mycket bättre samordning med regeringskansliet och mellan myndigheterna inbördes. Dessutom är uppföljning väldigt viktigt, den ska man börja med samtidigt när man börjar med utvecklingen!

#financialfraudforum