Vishing och investeringsbedrägerier

Hans Brun nämnde begreppet "vishing" i förmiddags och nu ska vi borra ner oss mer i denna typ av kriminalitet, med hjälp av Stefan Larsson, utredningsledare för Nationell seriebrottslighet vid Polismyndigheten, Region Syd. Han kartlägger och startar insatser mot de kluster som ägnar sig åt åldringsbrott.

Dessutom får vi lära oss mer om investeringsbedrägerier, både från en drabbad och en grävande journalist.

Stefan Larsson håller med om det faktum att bedrägerier och skjutningar hänger ihop, det såg polisen redann 2005 då brottet var skimming. 

2021 polisanmäldes 24 bedrägeribrott i timmen och den siffran blir högre 2022, konstaterar han.

– Den kriminella miljön består av olika nätverk med trådar in i varandra. Genom nätverken hittar gärningspersonerna finansiärer, kompetens och samarbetspartners.

Vishing är en återspegling av dagens samhälle och utveckling och sedan 2017 ser polisen vishing som seriebrottslighet. Anledningen är förstås att en stor del av befolkningen numera utför sina bankärenden online med hjälp av digital legitimering och de kriminella därför också har flyttat dit.

Stefan Larsson beskriver flera exempel av vishingfall genom åren och beskriver skillnaden mellan vishing, smishing och fysisk vishing. Det här är "egeninitierad brottslighet", det vill säga brottsoffren är i hög grad delaktiga i att brottet kan utföras.

Bedrägerierna har olika signum, beroende på vilka konstellationer som ligger bakom. Polisen har - enligt Stefan Larsson - en bra bild av vilka som ligger bakom nätverken, det kan vara allt ifrån förorts- och stadsdelsbaserade grupper eller kriminella familj-/släktbaserade konstellationer.

De olika nätverken kan dessutom samarbeta kring bedrägerierna och en del sitter utomlands och ringer samtalen till äldre i Sverige. I skuggan av dödsskjutningar och narkotikauppgörelser har de hittat en ny inkomstkälla, helt enkelt.

En bluff-fabrik för investeringsbedrägerier

Eva Nilsson, ensamstående undersköterska med få år kvar till pension, inser att det kan bli tufft. Hon har en kollega som berättar att hen har investerat för pensionen och visar hur pengarna växer på kontot. Eva får samtidigt lite reklam på sociala medier, som handlar om samma sak.

Det kändes seriöst, så Eva anmäler därför sitt intresse. Hon blev uppringd och skulle investera 2 500 kronor men ju mer man satsade desto mer skulle man få.

Eva är en av tusentals som lurats av bedragare, världen över. I nuläget är det känt att det handlar om ett 80-tal företag som lurat människor på fem miljarder kronor.

Eva är på plats på Financial Fraud Forum och delar med sig av sin skakande historia. När hon satsat sina första 2500 kronor fortsatte samtalen om att hon skulle investera mer, hon uppmanades att ta lån för att investera mer.

Genom social manipulation och hjärntvätt uppmanades hon att gå in med mer pengar och skuldsatte sig rejält. Det blev flera lån mellan 2019 och i mars 2020, då hon ifrågasatte upplägget. Till slut kollapsade hon och fick löfte om att hon skulle få tillbaka allt men det fick hon förstås inte. Totalt förlorade hon 800 000 kronor och drabbades av chock, självmordstankar och skam.

Det blev inkasso och kronofogden och hon lever på mindre än existensminimum i dag, som nybliven pensionär. Hon polisanmälde brottet men fick inte så mycket gehör, genom Finansinspektionen fick hon dock veta att företaget som lurat henne signalerar röd flagg.

Historien kan man höra i P1:s Kaliber, som genom journalistiskt gräv belyst den här historien. Markus Alfredsson från Kaliber bjuds upp på scenen och berättar hur redaktionen fick fram information om Q-Tech och en rad andra förknippade bluff-företag. Redaktionen har bland annat pratat med ungdomar som jobbar för bluff-företagen, som fått i uppdrag att ringa runt till bland annat äldre svenskar och "sälja in" upplägget och plattformen.