Ekobrottsmyndigheten och Kronofogden ska punktmarkera bolagsmålvakter

Från och med hösten 2019 ska Ekobrottsmyndigheten och Kronofogden arbeta på ett nytt sätt för att få bort målvakterna som redskap för de grovt kriminella. 

– Reglerna som finns för att meddela näringsförbud har inte utnyttjats fullt ut som det ser ut i dag. Man har som regel yrkat på näringsförbud i samband med att åtal väcks för grova ekonomiska brott. Men eftersom det inte alltid är så att målvakterna åtalas för brott eller för så allvarliga brott att näringsförbud blir aktuellt, kan de fortsätta användas i andra bolag, säger Per Hedman, vice överåklagare på Ekobrottsmyndigheten i en intervju med Dagens Nyheter. 

Ny strategi: målvakterna ska snabbt meddelas näringsförbud - även om de inte åtalas för brott

• Först ska Ekobrottsmyndighetens underrättelseavdelning identifiera misstänkta målvakter.
• Sedan ska de tillsammans med Kronofogden undersöka om personerna ”grovt åsidosatt” sina skyldigheter i bolagen. Det kan ha skett genom att de inte betalat skatter och avgifter på ett korrekt sätt, eller att de misskött sig i samband med att bolagen försatts i konkurs. 
• Ekobrottsmyndigheten eller Kronofogden kan då yrka på näringsförbud som avgörs i ett så kallat ärendemål. Det är en enklare process hos tingsrätten än brottmål, men som sällan använts i det här sammanhanget tidigare.
• Bolagsverket som har i uppdrag att registrera bolag och styrelsemedlemmar får automatiskt information om någon får näringsförbud.

– Det är ett listigare sätt att jobba på tror vi, och ett sätt att stoppa långa serier av bedrägerier i ett tidigare skede. Ofta kan en målvakt sitta i 10-20 bolag, säger Johannes Paulson, verksamhetsutvecklare hos Kronofogden i en intervju med Dagens Nyheter.

– Vi vill få upp ett antal ärenden i domstol och se vilka som är framgångsfaktorerna. Sedan vill vi hitta en modell som vi kan använda oss av framöver, säger Per Hedman, vice överåklagare på Ekobrottsmyndigheten. 

Aktiebolag som brottsverktyg

En av många strategier är att registrera målvakter, försätta bolagen i konkurs, och sedan utnyttja den statliga lönegarantin för personer som man påstår jobbat i verksamheten. 

– Det är de i toppen som tjänar de stora pengarna som vi egentligen vill komma åt genom att rikta in oss på målvakterna. Det här är en del av ett stort växande samhällsproblem där mycket skatteintäkter går förlorade och rakt ner i fickan hos kriminella, säger Per Hedman, vice överåklagare på Ekobrottsmyndigheten. 

Enligt näringsminister Ibrahim Baylan (S) är målvaktsproblematiken en fråga där det kan behövas flera regeländringar framöver.

– Vi vill så snabbt som möjligt ta krafttag mot det här. Det kan vara så att lagstiftningen inte har hängt med, säger Ibrahim Baylan (S).

Relaterad utbildning:

Kreditbedömning och kredituppföljning

Financial Fraud Forum